Snart visade det sig dock att kraschen verkar ha varit en olycka och städerskan friades av åklagare från alla misstankar.Typiskt facket!
Uppgifter framkom att olyckan i stället tros ha orsakats av bristfälliga säkerhetsrutiner hos Arriva.
Som trots att de bett om ursäkt nu riskerar att stämmas av fackförbundet Seko som organiserar 80–90 procent av personalen på Arriva, skriver Svenska Dagbladet.
– Det kan bli en stämning. De har uppenbarligen kränkt henne offentligt. Vi kommer att fortsätta diskutera hur vi går vidare efter helgen, säger Johnny Nadérus, avdelningssekreterare på Seko, till tidningen.
söndag 20 januari 2013
Fack angriper städerska
Aftonbladet:
söndag 29 april 2012
Kissie mer kulturvänster än B-bella
Det ”nyliberala” samhälle som stollevänstern gnäller om existerar inte. I stort sett alla ekonomier i hela världen är mer eller mindre socialliberala. I det ingår förvisso att de inte förbjuder tillväxten, men heller inte (som konstaterat ovan) att de skapar tillväxt på politisk väg.Nyliberalism innebär istället frihet från statligt tvång. Vad människor gör med den friheten är sekundärt, vill de inte ha någon tillväxt så lägger de ned sitt arbete, det krävs inga politiska beslut för en sådan utveckling. Att tillväxten trots allt existerar beror på att människor vill ha bättre liv, en högre standard. Det vill vänsterstollarna också, men deras teori om ökat välstånd är att det är något man röstar sig till, därför vill de ha mer ”demokrati”, så att de kan räcka upp handen när någon frågar ”vilka vill ha ett bättre liv”, och så blir det så per automatik.
söndag 20 mars 2011
Snacka på, Eva!
Om yttrandefrihet och andra ”heliga” ting
- För mig är yttrandefriheten helig, sa jag till Eva. Om du vill förbjuda mig att säga vad jag tycker, vilket du naturligtvis inte vill vid närmare eftertanke, så skulle du kränka mig i en av mina djupaste övertygelser vilken är att var och en ska ha rätt att säga och skriva vad han eller hon vill.
- Även om du kränker eller sårar andra människor i deras djupaste övertygelser?
- Det är en svår fråga, svarade jag.Johan som satt vid sidan om Eva och lyssnat på vår ordväxling utan att distraheras av någon laptop bestämde sig plötsligt för att hoppa in i samtalet.
- Det förstår jag inte att den frågan skulle vara så svår att svara på. Det får du väl ändå hålla med om att man måste respektera andra människors religiösa övertygelser!?
- Jag är inte så säker på det, replikerade jag. Man måste självfallet respektera människors rätt att hysa vilka religiösa övertygelser de vill. Och man måste respektera människorna själva. Man ska inte förnedra eller förödmjuka människor för deras åsikters eller övertygelsers skull. Däremot tycker jag inte att jag måste visa respekt för det de tror på eller är övertygade om, ifall jag inte kan hålla med dem. Då måste jag väl få säga vad jag tycker och tänker, även om det kan uppfattas som kritik och bristande respekt. Det är ju inte människorna som jag kritiserar utan deras religiösa idéer och föreställningar. Det måste man väl få göra?
- Och nu vill du ge dig ut för att vara en recensent av religioner? spörjde Johan spydigt. Läs bloggen Homosexualitet och Vetenskap, det bästa du kan göra!
- Det har jag ingen utbildning för, svarade jag, men ingen bör tro sig om att sitta inne med hela sanningen nu och för all framtid utan vara beredd att ompröva sina övertygelser i ljuset av nya idéer och intryck. Med detta vill jag säga att ingenting bör hållas heligt utan att allt ska kunna kritiseras och ifrågasättas. Jag har dock en känsla av att många religiösa använder helighetsbegreppet som en sköld som de gömmer sig bakom för att skydda sig mot kritik från dem som tycker annorlunda och som stämplas som otrogna, kättare, avfällingar, Satans barn och Djävulens handgångna män och kvinnor eller häxor för att nu komma med några exempel.
- För mig är yttrandefriheten helig, sa jag till Eva. Om du vill förbjuda mig att säga vad jag tycker, vilket du naturligtvis inte vill vid närmare eftertanke, så skulle du kränka mig i en av mina djupaste övertygelser vilken är att var och en ska ha rätt att säga och skriva vad han eller hon vill.
- Även om du kränker eller sårar andra människor i deras djupaste övertygelser?
- Det är en svår fråga, svarade jag.Johan som satt vid sidan om Eva och lyssnat på vår ordväxling utan att distraheras av någon laptop bestämde sig plötsligt för att hoppa in i samtalet.
- Det förstår jag inte att den frågan skulle vara så svår att svara på. Det får du väl ändå hålla med om att man måste respektera andra människors religiösa övertygelser!?
- Jag är inte så säker på det, replikerade jag. Man måste självfallet respektera människors rätt att hysa vilka religiösa övertygelser de vill. Och man måste respektera människorna själva. Man ska inte förnedra eller förödmjuka människor för deras åsikters eller övertygelsers skull. Däremot tycker jag inte att jag måste visa respekt för det de tror på eller är övertygade om, ifall jag inte kan hålla med dem. Då måste jag väl få säga vad jag tycker och tänker, även om det kan uppfattas som kritik och bristande respekt. Det är ju inte människorna som jag kritiserar utan deras religiösa idéer och föreställningar. Det måste man väl få göra?
- Och nu vill du ge dig ut för att vara en recensent av religioner? spörjde Johan spydigt. Läs bloggen Homosexualitet och Vetenskap, det bästa du kan göra!
- Det har jag ingen utbildning för, svarade jag, men ingen bör tro sig om att sitta inne med hela sanningen nu och för all framtid utan vara beredd att ompröva sina övertygelser i ljuset av nya idéer och intryck. Med detta vill jag säga att ingenting bör hållas heligt utan att allt ska kunna kritiseras och ifrågasättas. Jag har dock en känsla av att många religiösa använder helighetsbegreppet som en sköld som de gömmer sig bakom för att skydda sig mot kritik från dem som tycker annorlunda och som stämplas som otrogna, kättare, avfällingar, Satans barn och Djävulens handgångna män och kvinnor eller häxor för att nu komma med några exempel.
torsdag 3 februari 2011
Nyvaket värre
Vad vaknar man upp till efter en natt med gamla?
Surt regn och nästintill minusgrader.
Fy för den lede, men å andra sidan
känns det ju bra att sova
om det inte är strålande solsken
för då får man dåligt samvete
om man ligger och snarkar.
Nästa pass blir nu till helgen
och då är det tre nätter som gäller
men det ska nog gå fint de med.
Surt regn och nästintill minusgrader.
Fy för den lede, men å andra sidan
känns det ju bra att sova
om det inte är strålande solsken
för då får man dåligt samvete
om man ligger och snarkar.
Nästa pass blir nu till helgen
och då är det tre nätter som gäller
men det ska nog gå fint de med.
onsdag 13 oktober 2010
En dag på hösten
Var på fest hos Selma i dag.
Min syrra Anki var där och sen var Mimmi och Jenny där från min gamla klass. Det kändes konstigt att träffa dem, inte så att de gamla minnerna kom upp men det var konstigt. Båda var jätte öppna ocg gulliga och kanske vill det inte att det ska vara som de en gång var. Kanske har mamma rätt att alla mognar till det bättre. Åtminstonde kan jag inte neka att det var skönt att det var så avslappnat mellan oss. Tyvärr kommer nog alltid en undran om hur det varit om jag gick kvar på det där elaka stället, skulle mitt liv sätt annorlunda ut då? En änu större undran är hur mitt liv sätt ut om jag bott kvar i ovetandet.
Skulle vilja spola tillbaka mitt liv så att jag kunde se hur saker och ting sätt ut om jag valt annorlunda. Tyvärr är det för sent nu. Kommer jag alltid att undra? Är jag alltid fördömd till att vara olycklig? Sliten mellan två världar och en massa drömmar? Vart hör jag hemma? Vem är jag? Kan jag någonsin ta mig ur rökandet och självdestruktiviteten? Hade jag fortsatt vara det perfekta barnet om jag val annorlunda? Vill backa tiden, se om mitt liv blivit annorlunda? Vet man någonsin om man valt rätt? Jag är för alltid själsligt tom!
Min syrra Anki var där och sen var Mimmi och Jenny där från min gamla klass. Det kändes konstigt att träffa dem, inte så att de gamla minnerna kom upp men det var konstigt. Båda var jätte öppna ocg gulliga och kanske vill det inte att det ska vara som de en gång var. Kanske har mamma rätt att alla mognar till det bättre. Åtminstonde kan jag inte neka att det var skönt att det var så avslappnat mellan oss. Tyvärr kommer nog alltid en undran om hur det varit om jag gick kvar på det där elaka stället, skulle mitt liv sätt annorlunda ut då? En änu större undran är hur mitt liv sätt ut om jag bott kvar i ovetandet.
Skulle vilja spola tillbaka mitt liv så att jag kunde se hur saker och ting sätt ut om jag valt annorlunda. Tyvärr är det för sent nu. Kommer jag alltid att undra? Är jag alltid fördömd till att vara olycklig? Sliten mellan två världar och en massa drömmar? Vart hör jag hemma? Vem är jag? Kan jag någonsin ta mig ur rökandet och självdestruktiviteten? Hade jag fortsatt vara det perfekta barnet om jag val annorlunda? Vill backa tiden, se om mitt liv blivit annorlunda? Vet man någonsin om man valt rätt? Jag är för alltid själsligt tom!
tisdag 18 maj 2010
Patetiskt
För att uppmärksamma den Internationella dagen mot Homofobi den 17 maj,
genomförde 150 personer under söndagen en manifestation i Sankt Petersburg, skriver RFSL:s propagandablaska QX.
Omkring 150 personer från gruppen Vykhod (exit) sågs dela ut information om hbt-personers situation och kamp förlika rättigheter. Och man släppte upp regnbågsfärgade ballonger som en symbol om en värld utan homofobi.
Organisationen påstår sig ha mottagit en rad hotelser från onämnda "högerextrema" grupper vid tidigare tillfällen, men dagens manifestation gick lugnt till.
- Genom att delta i evenemanget manifesterar folk att de inte låter sig hunsas. Sankt Petersburgs hbt-samhället blir mer och mer självsäkert och vågar visa sig, kommenterar Igor Kochetkov från Vykhod.
- Jag vill speciellt understryka att evenemang som detta gör staden friare och lyckligare. Vi ger uttryck för alla medborgares önskan om att bygga ett samhälle fritt från fördomar där vars och ens människovärde respekteras.
Man önskar nästan att Robban (läs förresten hans senaste inlägg, mycket insiktsfullt), kommunpolitikern och vår svenska bloggvärldens mest kände exgay, fick plats i riksdagen snarast.:-)
genomförde 150 personer under söndagen en manifestation i Sankt Petersburg, skriver RFSL:s propagandablaska QX.
Omkring 150 personer från gruppen Vykhod (exit) sågs dela ut information om hbt-personers situation och kamp förlika rättigheter. Och man släppte upp regnbågsfärgade ballonger som en symbol om en värld utan homofobi.
Organisationen påstår sig ha mottagit en rad hotelser från onämnda "högerextrema" grupper vid tidigare tillfällen, men dagens manifestation gick lugnt till.
- Genom att delta i evenemanget manifesterar folk att de inte låter sig hunsas. Sankt Petersburgs hbt-samhället blir mer och mer självsäkert och vågar visa sig, kommenterar Igor Kochetkov från Vykhod.
- Jag vill speciellt understryka att evenemang som detta gör staden friare och lyckligare. Vi ger uttryck för alla medborgares önskan om att bygga ett samhälle fritt från fördomar där vars och ens människovärde respekteras.
Man önskar nästan att Robban (läs förresten hans senaste inlägg, mycket insiktsfullt), kommunpolitikern och vår svenska bloggvärldens mest kände exgay, fick plats i riksdagen snarast.:-)
söndag 21 februari 2010
Man undrar liksom...
Ever since I've installed Snowy Leos (Mac OS 10.6), the text in the Celtix application has been off, and overlapping in many areas so that I can't read it. For example, when I'm typing a screenplay, all the text under the BreakSlow plane (on the upper right hand corner of the window) is overlapping so that all the text is squeezed together.
So what?
So what?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
